my visionboards became my reality
Felicia Lögdbergs foto.
Lördag morgon, klockan är strax efter tio och medans hasan förbereder sig inför jobbet några år försenad (som vanligt..det här med turkisk tid) så ligger jag och jobbar in lite från den senaste veckan då jag kanske inte prioriterat det på de sättet jag borde. Men "vad vore en bal på slottet?" tänker jag medans jag frågar nicky om han vill gå och bada. Livet är inte värre än vad man gör det till ibland. 
 
Det är så lätt att man glömmer av att känna efter när man har det bra. Oftast så är det stunder när man mår dåligt som alla känslor vämlar över, men vi glömmer lätt av att uppskatta den vardag som faktiskt är bra, som man bara för att det är vardagligt tar för givet. Men det liv jag lever nu är inte givet för alla, och jag säger inte att någon annan vill ha mitt liv- men jag vill ha det. Jag har velat det här så himla länge, och nu är jag här. 
 
Jag kan inte ens räkna hur många gånger jag suttit med mina "law of attraction" notebooks och skrivit att jag vill bo i ett varmt land, att jag vill ha en pool, att jag vill ha en pojkvän som får mig att känna mig levande, som beskyddar, älskar, tar hand och och uppskattar mig för den jag är. Jag kan inte minnas hur många gånger jag skrivit ner att jag vill jobba hemifrån, att jag vill bestämma mina egna arbetstider, att jag inte vill ha några krav på mig och att jag vill leva livet utifrån min synvinkel, ingen annans. Jag kan säga att jag mer än tusentals gånger sagt att jag vill bo vid vattnet, att jag inte vill vara rädd för att träffa nya människor, att jag kan gå i badkläder eller vilka kläder som helst utan att skämmas, och att jag verkligen vill jobba på djupet med att älska mig själv för den jag är. Men nu är jag här, och nu har jag allt det där. Jag säger inte att livet är perfekt, men jag säger att det är exakt det jag önskat mig, och det är för att det är så attraktionslagen fungerar. Det är så universum fungerar, utan undantag.
 
 
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress